Iris 14 & Hippomenes 7
Iris 14 är en del av Gamla stans unika och omistliga bebyggelse och speglar olika tiders byggnads- och bostadsideal. Enligt den första ägarlängden från år 1484 ägs då Iris 14 av Jens Ervasteson och har sedan dess genomgått ett flertal ombyggnationer och renoveringar. Sin nuvarande höjd och takform fick byggnaden under 1700-talet. Exteriören har, trots förändringar under 1900-talet, ett ålderdomligt utseende som bidrar till Gamla stans särpräglade miljö. Huset fick redan på 1860-talet avlopp samt gas- och vattenledningar vilket var framsynt och modernt för sin tid. Detta gör byggnaden intressant även i ett kommunaltekniskt perspektiv. Invändigt finns inredningsdetaljer bevarade främst från 1860- och 1940-talens ombyggnader.
Enligt den första ägarlängden från år 1477 ägs då Hippomenes 7 av Olof Jonsson. Fastigheten består av ett medeltida hus och både exteriör och interiör visar spår av en stor ombyggnad som skräddaren Jonas Wikman och hustrun Anna genomförde 1780, då nya dörrar, fönster och paneler sattes in.
En ombyggnad 1942 har också satt sin prägel på fastighetens inre, då en betongtrappa med plansteg av kalksten sattes in. Under 1970-talet gick balkarna av och bjälklagret började luta som medförde att ytterväggen buktade ut. För att rädda detta satte man balkar i fasaden och skruvade ihop mot trapphuset. Dessa balkar är bevarade och är idag av kulturhistoriskt värde då antikvarien ville bevara dessa.
Både Iris 14 och Hippomenes 7 är blåklassad enligt Stockholms Stadsmuseums kulturhistoriska klassificering. Det innebär att den har ett synnerligen stort kulturhistoriskt värde.
Under Looströms uppdrag hade de båda fastigheterna ett stort behov av stambyte och nya installationer. Ombyggnationen utfördes varsamt utan förvanskning av kulturhistoriska delar. Looströms uppdrag var att leva upp till detta och samtidigt klara gällande normer i möjligaste mån.
Läs mer om fastigheterna på Stadsholmens hemsida